Frid & Fred med dig själv?

Bara genom ett leende -
så blir man faktiskt gladare -
 iaf kan man glädja någon annan!

Det går upp o de går ner och sen går de fram en liten stund o sen bak.. hahaha, tänkte på det här när jag åkte skidor till o från Dorotea i Fredags! Man ska ju tydligen tänka på bra när man är ute i friska luften och rör på sig dessutom. Antingen hade jag motvind eller så hade jag medvind, aldrig kunde det då vara medvind och stilla. Likadant är det i mitt huvud. Antingen så kommer tankarna mot mig med en rejäl motvind eller en medvind, aldrig kan det råda frid, fröjd och lugn därinne.. Ibland har jag bara tänkt att det är sån jag är, antingen är jag otroligt driven och upptagen av det jag ska göra/har gjort eller så är jag helt neddränkt i mina egna föreställningar, mina mayor, spekulationer.. Men jag vill också kunna känna lugn och stillhet, vill kunna känna trygghet! Utan stress och påtryckningar genom prestationer (från mig själv).. för det är ingen annan, det är mina egna upplevelser och tankar, de påhittade rackarna. Många gånger har jag tänkt att man först måste skapa fred och finna frid i sig själv innan man kan vara tillgänglig för kontakt och relationer med andra människor, men jag vill faktiskt påstå att jag ändrat mig på den punkten till det motsatta. Jag tror att man genom att umgås med andra människor, som får en att må bra kan få en fin relation med sig själv också.
Ända sedan Fredags har det varit upp, upp, upp ända tills nu ikväll ned, ned, ned.
Imorgon vill jag bara vara där uppe.