In i framtiden

Nu har jag gjort klart studeringsboken för grävmaskin o snart är jag halvvägs med den för anläggningsarbete. Det är verkligen hur mycket som helst som man inte tänkt på innan. Fast så är det väl med det mesta, när man ger sig in o ska lära sig. Men det är kul, riktigt intressant.

Pappa var med mig till Avaträsk o min Donna hade mycke energi idag. Men det gick bra ändå. Hon hade ju en tappsko, som pappa skulle hjälpa mig att sätta nya sömmar på så att den sitter, så att jag kan rida tills Madde kommer den 5.e. Red o jobbade med henne, vi red mycke på volt o tränade galoppombyten idag. Sen när hon var rätt trött, efter 40 minuters ridning, hoppade jag av i tog av sadeln o red henne för första gången barbacka o de gick jättebra. O det var nästan skönare så.. trots att jag har en sadel som ska vara väldigt skön o i bra kvalité till henne.

Imorgon blir det nog lite markarbete o sen lite hoppning också :-)

Idag har jag även kört fast o fått träna o gräva i pinnmo o lera, i regnväder. Men det gick ju de också tillslut. Har mycke tid kvar, som jag måste träna för att spakarna ska kunna styras utan att jag ska behöva använda huvudet hela tiden. 

Det finns ju andra brancher än restaurantbranchen att jobba i

På Måndag är det start för utbildningen. För ett år sedan skulle jag aldrig ha satt mig i skolbänken, skulle heller inte kunnat tänka mig att jag skulle läsa ngt sånt här. Men det kan förändras snabbt. Nu vill jag framåt. Och de känns så himla skönt. När jag jobbade på som en tok - tyckte jag att det var kul, jag gillade mitt jobb, o hade grymma arbetskamrater. Jag började till och med o tänka; kommer jag att fastna i det här nu för flera år framåt, ska jag fortsätta att jobba här tills de får sparka mig? Nämen, började ifrågasätta lite sådär, men jag trivdes ju, så varför skulle jag inte fortsätta att jobba då? Folk började och slutade och det bröjade en ny restaurantchef och en ny och en ny. Snart kunde jag ränka de som var med från "början" på en hand. Självklart var det inte det att "alla andra" sökte sig till annat och kom och gick från en månad till en annan som fick mig att säga hejdå, utan det var helt andra saker. 

Man utvecklas o växer o gror o blir klokare o klokare!

Men nu är jag så himla glad - att jag har en tanke, en plan, det är förändring på gång och jag ska framåt - in i framtiden. Nu ska saker o ting hända!  

Här är några bilder från min första lägenhet(dock bara från köket), det är faktiskt bara drygt ett år sedan jag sålde den.

Det har hänt endel på ett år..